En provokation om ett paradigmskifte.

Troed Troedsson, framtidsanalytiker, Paradigmmäklarna.

Lärare som lär - hur får man alla att delta i formandet av skolan?

Christina Löfving & Maria Abrahamsson, IT-pedagoger, Stenungssund.

I Stenungssund satsar man på olika sätt på att få alla lärare med "på tåget" när det gäller att utveckla sin digitala kompetens. Genom bloggar, wikis och i nätverk delar man med sig och lär av varandra. Man har skapat flera olika nätverk inom några olika områden. T.ex. "Nätets möjligheter" och "Filmnätverket". Nätverken träffas fysiskt 3 gånger per termin. Då berättar deltagarna om sina försök och erfarenheter samt diskuterar nya möjliga vägar. De berättar också vad de gör i en blogg.

Länkar till filmer, bloggar m.m.
http://delicious.com/varsin


Se film "Lärare utforskar nätets möjligheter:

Film om Filmnätverket i Stenungssund:
http://vimeo.com/11787797

Sorgenfriskolan och Sö Ínnerstaden, Malmö stad

Nils Nilsson, it-pedagog, 50% på Sorgenfriskolan och 50% för SDF Sö Innerstaden.

I Sö Innerstaden arbetar man mycket med "Alternativa verktyg". Personal får utbildning i att använda "alternativa verktyg". Detta läsår har man köpt in 200 bärbara datorer som installeras med talsyntes och andra verktyg. Datorerna fördela sedan mellan skolorna men skolorna bestämmer själva hur datorerna ska fördelas och användas.

Gunneboskolan, Lund

Jonas Hällebrand, IKT-pedagog, Gunneboskolan Lund.

Läs Jonas blogg "En IKT-pedagogs funderingar":
http://ikt-pedagog.blogspot.com/

PIM i Sverige - Skolverket

Mikael Iselow, utbildningsråd, PIM/Multimediabyrån, Skolverket

Lund
Ävlsborgs SDF, Göteborg

Några exempel på framgångsfaktorer:
- examinatorerana har träffats en gång i månaden för att lära av varandras erfarenheter.
- för att kunna söka medel till projekt måste man vara klar med PIM.
- inspirationsseminarier för skolledarna och krav på att de lämnar in en skriftlig handlingsplan för PIM.
- skolledarnas engagemang är en framgångsfaktor.
- tillgänglighet till utrustning.
- en "PIM-mometer där projektgrupp samt skolledare kan se resultat för egna skolan och andra skolor.

Mer om PIM i Stockholm på webbplatsen Pedagog Stockholm

Visionen om full måluppfyllelse.

Tomas Kroksmark.

Två traditioner:
- Intessant att lärarna är de akademikare som minst söker sig till forskningen, vi stöder sig mer på beprövad erfarenhet.
- Den traditionella formen; föreläsning, skrivna texter ...

En skola för alla - är världens svåraste uppdrag.

Den främsta komptensutvecklingsutvecklingsinsatsen menar Kroksmark att lärarna måste lära sig att hantera av den egna kompetensutvecklingen.
- att kunna identifiera vad man behöver lära sig.
- hur det ska gå till för att lära sig det man behöver.

En didaktisk frågeställning:
vad?
Hur?
Varför?

"Vad?" är ofta kursplanerelaterat eller läroplansrelaterat.

Vad behöver man lära sig i skolan - när vissa saker finns några klick ifrån oss på mobiltelefonen och fakta kan tas fram på mindre än tre meinuter.

Grundantaganden att försöka påverka pedagogerna och kommuner.
Didaktiken:
- Vi är alla olika (- och alla lär sig på olika sätt).
- Lärande är det gemensamma för alla lärargrupper, (ingen lärargrupp är förmer än någon annan. Vi sitter alla i samma båt, vi har alla samma uppdrag.)
- Variationsteori. (Du lär dig något i förhållande till något annat. vi identifierar allt i förhållande till något annat. Vi har olika erfarenheter av att vara olika människor. Vi kommer till kunskapen på olika sätt för att vi har olika erfarenheter).
- Med-erfarenhet.

800.000.000.000 gigabyte: den digitala informationsmängden 2009.
= 707 miljarder ex av Stig Larssons triologi = Jorden runt

IT är kanske intressant men kanske inte i skolan. Jan Björklund 2009/2010.

Viktigt att upptäcka lärandets metanivå: att och hur man kan lära sig att bli skickligare.
Ju mer man känner att man kan någonting, desto roligare blir det, desto mer lust får man att lära sig mer. Så är datorspelen uppbyggda, det borde vi lära oss av i skolan.
Det kollektiva lärandet som även sker i spel via uppkoppling. Det kollektiva lärandet måste också in meri skolan. Vi lärare måste jobba kollektivt för att skapa ett bättre lärande.

Vi måste jobba smartare och utnyttja tiden bättre i skolan, de 19 år som våra barn/unga går i skolan.

Krioksmark tror att alla elever ska ha en egen dator i skolan och att det finns öppna nätverk - inget har för panik för.

Kunskap för Kroksmark är inte det vi mäter runt om i världen. Kunskap

Flumkunskap brukar man kalla det som man inte kan mäta. Men framtidens viktiga kunskap har mjukare värden som är svårare att mäta. Men då är också demokrati eller jämställdhet flummigt. Det är svårt att mäte hur demokratisk eller jämställd någon är.

Tomas Kroksmarks blogg:
http://blogs.hj.se/krto/

IKT-samordnare, Utbildningsförvaltningen. Lunds kommun

Judith Pozna & Johanna Karlén, IKT-samordnare Lunds skolor.

I Lund har man nyligen implementerat It's learning som lärplattform - ett ställe för kommunikation, informationsutbyte och pedgogiskt arbete.